”Fyra pjäser av Gil Vicente” av Gil Vicente är en samling dramatiska verk skrivna i början av 1500-talet. Pjäserna uppvisar en blandning av religiösa, pastorala och satiriska teman som speglar samhällsnormerna och problemen i det Portugal där Vicente verkade. De utforskar människans villkor genom livfulla gestalter, däribland både ädla personer och vanligt folk, och utmärker sig genom sin lyriska kvalitet och nationalistiska stolthet. I samlingens inledning presenteras en kritisk introduktion till Vicentes liv och betydelsen av hans verk inom den portugisiska litteraturen. Den redogör för den mångfald som präglar de ingående pjäserna – religiös allegori, krig, komedi och pastoralt liv – och betonar samtidigt Vicentes unika förmåga att förena dessa teman till en harmonisk helhet. Inledningen framhäver också hans betydelse som nationalskald samt den portugisiska kulturens sammanhang under upptäckternas tidevarv, vilket lägger grunden för en rik utforskning av såväl enskilda gestalter som det bredare samhällsperspektivet i pjäserna.