”Η ολοκαύτωσις του Αρκαδίου” av Ioannes Kondylakes är en historisk skildring skriven i början av 1900-talet. Verket beskriver händelserna kring det heroiska försvaret av Arkadi-klostret under det kretensiska upproret mot osmanskt styre. Det utforskar teman som motstånd, uppoffring och det kretensiska folkets svåra situation, med särskilt fokus på klostrets invånare och deras ledare. Bokens inledning lägger grunden för de historiska händelser som kommer att utvecklas och ger viktig bakgrund om Arkadi-klostret, dess betydelse och tidens sociopolitiska miljö. Den beskriver klostret som en tillflyktsort under olika uppror och berättar hur det blev en samlingsplats för kvinnor, barn och äldre. Centrala personer, såsom abboten Gabriel och den modiga kvinnan Hariklea Daskalakis, som framställs som en symbol för tapperhet, introduceras när de beslutar sig för att stå emot de annalkande turkiska styrkorna trots de svåra omständigheterna. Därmed läggs grunden för en gripande berättelse om kamp och trots inför överväldigande odds.