”Encyclopaedia Britannica, 11:e upplagan, från ’Harmony’ till ’Heanor’” av olika författare är ett omfattande uppslagsverk som behandlar olika ämnen som börjar med bokstäverna H till He och som gavs ut som en del av det ansedda Encyclopaedia Britannica i början av 1900-talet. Denna volym innehåller vetenskapliga artiklar om en mängd ämnen, bland annat musikteori, historia, geografi och framstående personer, och ger detaljerade och informativa insikter. Avsnittet om ”Harmony” går särskilt in på principerna för musikalisk struktur och estetisk teori och undersöker hur begreppet har utvecklats samt dess betydelse i musikkonstens större sammanhang. I början av volymen presenteras artikeln om ”Harmony”, där dess grundläggande begrepp och historiska utveckling diskuteras. Där förklaras harmonins betydelse i musiken och beskrivs hur den fungerar som en struktur för att förena musikaliska ljud till estetiskt tilltalande former. Texten introducerar olika former av harmoni och tonalitet och granskar både antika och moderna perspektiv. Den betonar utvecklingen från enkla kombinationer av ljud till komplexa harmoniska strukturer som formar vår förståelse av musik i dag, samtidigt som den antyder det intrikata sambandet mellan musikaliska toner, ackord och deras känslomässiga påverkan.