”Kristuslegender” av Selma Lagerlöf är en novellsamling skriven i början av 1900-talet. Boken presenterar en serie gripande och fantasifulla berättelser centrerade kring Jesu Kristi liv och läror, och fångar kärnan i hans inverkan på mänskligheten genom folklorens och legendens lins. Genom dessa berättelser väcker Lagerlöf djupa känslomässiga och andliga teman till liv och förenar de mirakulösa inslagen i Kristusberättelsen med vardagslivets enkelhet. Textens inledning presenterar oss för ett eftertänksamt barn som med värme minns sin mormor, som brukade berätta historier om Jesus för honom. Genom sina berättelser väcker hon hos honom en känsla av vördnad inför det gudomliga, särskilt inför berättelsen om Jesu födelse. En av hennes berättelser skildrar en magisk historia om en man som söker eld för att värma sin hustru och sitt nyfödda barn, och beskriver extraordinära handlingar av medkänsla samt änglarnas mystiska närvaro under en helig natt. Detta livfulla minne lägger grunden för temana godhet och gudomligt ingripande, som utforskas vidare i de andra legenderna och väver samman en rik väv av känslomässigt djup och andlig insikt.