”Herman Melville, sjöman och mystiker” av Raymond M. Weaver är en biografisk skildring skriven i början av 1900-talet. Boken undersöker Herman Melvilles liv, erfarenheter och litterära insatser, den inflytelserike amerikanske författare som är mest känd för sin roman ”Moby-Dick”. Fokus ligger på Melvilles turbulenta karriär, med reflektioner över hans tidiga framgångar och den efterföljande anonymitet han mötte, samt insikter i de personliga och kulturella sammanhangen i hans liv, däribland hans framstående härkomst och kampen för erkännande. Biografins inledning lägger grunden för förståelsen av Melvilles komplexa personlighet och mångfacetterade livserfarenheter. Den börjar med ett brev från Melville till hans vän Nathaniel Hawthorne, som antyder hans känsla av melankoli och den börda som litterär berömmelse innebar. Weaver skildrar Melville som en ”gentlemannamässig äventyrare” som försjönk i havslivets hårda verklighet och Stilla havets kulturella rikedom; detta kom att prägla hans senare skrifter. Berättelsen fördjupar sig i teman som ärelystnad och förtvivlan och understryker Melvilles ironiska förhållande till berömmelsen och det litterära etablissemanget, samtidigt som den utforskar hans inre konflikter och filosofiska läggning.