"Den hängdes rep" av Ponson du Terrail är en roman skriven i slutet av 1800-talet, närmare bestämt år 1889. Berättelsen följer Rocambole, en centralgestalt som tycks leda en grupp sinsemellan olika personer genom en farofylld situation i en underjordisk miljö. Berättelsen utvecklas med intensiva ögonblick av fara och antyder teman som mod, förtvivlan och strävan efter frihet mot förtryckande krafter. Romanens inledning introducerar läsarna till ett kaotiskt scenario där Rocambole och hans följeslagare är fångade under jord, omgivna av våldsamma ras och hotet om att upptäckas av polisen. När de tar sig fram genom mörkret förblir Rocambole lugn och strategisk; han begrundar deras situation och ger sina följeslagare råd samtidigt som han söker efter en flyktväg. Spänningen stiger när de upptäcker ett gammalt krutkärl, vilket leder till en viktig plan som involverar sprängämnen i ett desperat försök att skapa en ny väg till friheten. Situationen tillspetsas när hotet om att bli infångade närmar sig och samarbete mellan personerna blir nödvändigt, vilket bäddar för ett fängslande äventyr.