«Handbuch der praktischen Kinematographie» av Franz Paul Liesegang är en vetenskaplig publikation skriven i början av 1900-talet. Verket fungerar som en omfattande handbok i filmkonstens principer och tekniska aspekter, med stort fokus på de mekanismer som ingår i kinematografen och framställningen av rörliga bilder. I början av boken introducerar författaren begreppet kinematograf och förklarar hur den fångar och projicerar levande bilder genom en serie snabba ögonblicksbilder tagna på en ljuskänslig film. Liesegang redogör utförligt för mekanismen för filmtransport och betonar vikten av att uppnå en sömlös visuell effekt genom att visa en sammanhängande bildsekvens tillräckligt snabbt för att den ska uppfattas som flytande av ögat, och därigenom övervinna begränsningarna i människans perception. Inledningen lägger grunden för en diskussion om tekniska element som själva filmen, projektorerna och den komplicerade maskinutrustning som används vid filmskapande, och anslår en noggrann ton för den detaljerade genomgång som följer.