”Azul...” av Rubén Darío är en samling prosa och poesi skriven i slutet av 1800-talet. Verket visar författarens konstnärliga och poetiska talang och återspeglar ett kosmopolitiskt synsätt präglat av influenser från fransk litteratur och kultur. Genom en samling berättelser och verser utforskar Darío teman som fantasi, konst och tillvarons komplexitet, och lämnar ett tydligt avtryck i den spanskspråkiga litteraturen. Inledningen till ”Azul...” innehåller ett brev från en framstående litteraturkritiker till Rubén Darío, fyllt av beundran och uppskattning, där kritikern uttrycker en inledande skepsis inför titeln och dess koppling till Victor Hugos påstående att ”konsten är azurblå”. Efter läsningen inser kritikern emellertid Daríos anmärkningsvärda originalitet och tankedjup och beskriver sin förvåning över författarens sofistikerade förståelse av den moderna litterära världen, trots att han hade levt i Nicaragua. Kritikern erkänner de rika influenser som formar Daríos prosa och poesi och noterar hur de överskrider traditionella gränser och återspeglar en unik blandning av kreativitet, konstnärlighet och en djup förbindelse med naturen och mänskliga känslor.
Wikipedia-sida om den här boken: en.wikipedia.org/wiki/Azul... Wikipedia page about this book: es.wikipedia.org/wiki/Azul...