”Spitzbögen” av Annette Kolb är en roman skriven i början av 1900-talet. Berättelsen utspelar sig i Italien, med särskilt fokus på Florens, och rymmer ett komplext samspel mellan gestalter och känslor. Huvudpersonen navigerar genom upplevelser av skönhet, förtvivlan och existentiella reflektioner i ett förtrollande men olycksbådande italienskt landskap. I början av berättelsen reflekterar huvudpersonen över de blandade känslor som omger Florens och beskriver både dess fängslande skönhet och hemsökande ensamhet. Berättelsen inleds med en lekfull utforskning av livets utmaningar och huvudpersonens möten i denna italienska stad, särskilt med en egendomlig gestalt som kallas ”häxan”. Denna häxa är en excentrisk person som huvudpersonen har slutit en överenskommelse med om att hjälpa henne att skriva en bok om musik i utbyte mot uppträdanden och husrum. Inledningen fångar en känsla av ungdomlig livlighet, sammanflätad med en växande medvetenhet om livets komplexitet och de skuggor som lurar i förtrollande miljöer, och lägger grunden för en fängslande utforskning av personlig utveckling och mänskliga relationers finesser.