Den nya fysiken och hennes utveckling” av Lucien Poincaré är en vetenskaplig publikation skriven i början av 1900-talet. Detta verk undersöker de betydande framstegen inom fysik under det senaste decenniet och syftar till att presentera de senaste teorierna och upptäckterna på ett sammanhängande sätt som är tillgängligt för både forskare och utbildade läsare. Poincaré försöker sätta den moderna fysikens utveckling i sitt sammanhang, visa hur nya upptäckter hänger samman med grundläggande teorier samt belysa den kontinuerliga och gradvisa naturn hos vetenskaplig framsteg. I början av boken reflekterar författaren över de dramatiska förändringarna inom fysiken och hävdar att även om många anser att vi upplever en revolutionär tidpunkt inom vetenskapen, så förbiser denna syn på den kontinuerliga utvecklingen. Han jämför dessa förändringar med tidigare genombrott, såsom upptäckten av galvaniska batterier och de efterföljande framstegen inom förståelsen av elektricitet och värme. Poincaré betonar att nyliga upptäckter, såsom röntgenstrålning och teorier om materialets sammansättning, har återupplivat intresset för filosofiska undersökningar kring existensens natur och de principer som styr fysikaliska lagar. Berättelsen lägger grunden för en detaljerad utforskning av olika ämnen, bland annat mätning inom metrologin, utvecklingen av grundläggande principer samt sambandet mellan olika fysikaliska fenomen.