Columbus: Upptäcktsresenären i Amerika” av John S. C. Abbott är en historisk skildring skriven i slutet av 1800-talet. Boken ger en översikt över Christopher Columbus tidiga liv och hans banbrytande resor, med särskilt fokus på hans ambitiösa strävan efter att upptäcka nya länder samt de utmaningar han stod inför under vägen. Den belyser hans motiv och den samhällspolitiska situationen i den tiden, och skildrar Columbus inte bara som en upptäcktsresenär, utan också som en man driven av drömmar om äventyr och gudomligt syfte. Bokens inledning presenterar läsarna för den unga Columbus i hans hemstad Genua under 1400-talet och ger detaljer om hans blygsamma början som son till en ullverkare. Redan från ung ålder fängslades han av havet och möjligheterna hos óupptäckta länder, och fick en utbildning som omfattade navigering, matematik och astronomi. När han vuxnade påbörjade Columbus sina första sjöresor och utvecklade sin ambition att nå Asien genom att segla västerut. Berättelsen skapar en bild av honom som både en visionär och en man formad av en stormig värld – vilket förbereder läsarna på den betydelsefulla expeditionen som skulle leda till upptäckten av Amerika.