Llibre D’històries” av Raimón Casellas är en samling berättelser som troligen skrevs i slutet av 1800-talet. Detta verk gräver sig in i komplexiteten hos mänskliga upplevelser och blandar fiktion med element från verkligheten, för att utforska hur berättelser kan utvecklas från vardagliga händelser till meningsfulla sagor. Olika karaktärer introduceras, däribland Marc Palau, en ung historiker, och hans rika, skeptiska farbror – vilka tillsammans representerar dikotomin mellan intellektuella strävan och materiell förmögenhet. Bokens inledning lägger grunden för en eftertänksam utforskning av själva berättarskapet, när berättaren reflekterar över det medfödda mänskliga begäret att dela upplevelser med andra. Detta begär framställs både som en nödvändighet för känslomässig samhörighet och som en konstnärlig drivkraft – vilket leder till skapandet av förbättrade versioner av händelser genom narrativa återberättelser. De inledande anekdoterna introducerar karaktärer som diskuterar sin relation till litteratur, samhälle och personliga ambitioner; exempelvis Marcens interaktion med sin farbror, som representerar praktisk materialism. Denna kontext utgör en rik grund för att berättelserna ska kunna utvecklas, och antyder djupare teman såsom strävan efter framgång, kreativitet samt spänningen mellan intellekt och kommers.