”The Panchronicon” av Harold Steele MacKaye är en skönlitterär roman skriven i början av 1900-talet. Berättelsen kretsar kring två systrar, Rebecca och Phoebe Wise, som dras in i de excentriska idéerna hos Copernicus Droop, en byns skojare med en fantastisk teori om tidsresor. Allteftersom berättelsen utvecklas utforskar personerna teman som ambition, tidens gång och längtan efter en andra chans, mot en bakgrund av lekfull science fiction. I bokens inledning presenteras de två systrarna i sitt hem i Peltonville Center i New Hampshire, där de ägnar sig åt vardagliga sysslor och dagligt liv. Rebecca, den äldre systern, är praktisk och omhändertagande, medan Phoebe, den yngre, är full av nyfikenhet och ambition, särskilt när det gäller hennes Shakespearekurs. Deras samspel är lättsamt men avslöjande och banar väg för Copernicus Droops ankomst. Han lägger fram en löjlig plan på att resa bakåt i tiden med hjälp av en maskin som han kallar Panchronicon. När deras samtal utvecklas vävs humor och absurditet samman och förebådar den extraordinära resa som personerna snart ska ge sig ut på. Kombinationen av vardagsliv och tidsresornas extraordinära hastighet skapar en fascinerande spänning redan från början.