”Hebreisk litteratur” av Epiphanius Wilson är en vetenskaplig sammanställning som skrevs i början av 1900-talet. Verket omfattar ett urval betydelsefulla texter från talmudiska traktater, hebreiska melodier och kabbalistiska skrifter och syftar till att visa den hebreiska litterära traditionens djup och mångfald. Boken tycks vilja belysa det hebreiska tänkandets och den hebreiska andlighetens inflytande på den moderna civilisationen samt ge insikt i både religiösa och filosofiska dimensioner. I volymens inledning finns en särskild introduktion som beskriver den hebreiska litteraturens grundläggande kännetecken och dess djupa inverkan på den mänskliga civilisationen. Wilson ställer hebreernas strävan efter fred, grundad i gudomlig försyn och moralisk överensstämmelse, mot den grekiska litteraturens estetiska mål och den romerska kulturens styrkeinriktade värderingar. Han lägger grunden för en utforskning av icke-kanoniska hebreiska skrifter och betonar deras skönhet, subtilitet och relevans, samtidigt som han presenterar Talmudens och den kabbalistiska traditionensom integrerade delar av det hebreiska tänkandet. Texten redogör för Talmudens betydelse som en heltäckande vägledning i judisk lag och etik och belyser dess roll i att bevara judisk identitet och andlighet genom historien.