Dörren i väggen och andra berättelser” av H. G. Wells är en samling noveller skrivna under slutet av 1800-talet. Den inledande novellen, “Dörren i väggen”, introducerar Lionel Wallace – en man som berättar om ett fantastiskt minne från sin barndom om en dörr som leder till en härlig trädgård. Detta minne blir huvudpunkten i hans liv och symboliserar de djupa längtan och ånger som förföljer honom när han kämpar med vuxnas ansvar. I början av berättelsen lyssnar en berättare på Wallace när han reflekterar över den märkliga trädgården han upptäckte som barn – en trädgård fylld av skönhet och sällskap. Wallace beskriver sin första möte med dörren och den livfulla värld den ledde honom till, i kontrast till de vardagliga verkligheterna i hans liv. Trots sina framgångar som vuxen kämpar han med en djup känsla av förlust och ånger över att ha övergett den fantastiska världen i jakt på ett konventionellt liv. Berättelsen gräver sig in i teman som minne, längtan och de offren som görts i tålan av plikt – vilket får läsarna att fundera över hur val påverkar vårt liv och vad sann lycka egentligen innebär.