”Andrónica: Tragedia en tres actes y en vers” av Àngel Guimerà är en dramatisk tragedi skriven i början av 1900-talet. Pjäsen utspelar sig i Anatolien år 1022 och har en rad olika gestalter, däribland huvudpersonen Andrónica, liksom kejsaren Nicéfor samt diverse adelsmän, präster och soldater. Verket utforskar sannolikt teman som makt, förräderi och folkets kamp mot tyranni, särskilt mot Nicéfor, som tycks förkroppsliga ett förtryckande styre. Pjäsens inledning presenterar ett spänt politiskt klimat i Anatolien, där Nicéfors regering utmanas samtidigt som det finns farhågor om förräderi och ett överhängande hot från den bysantinska armén. De inledande scenerna skildrar samtal mellan centrala gestalter, såsom abboten av Sant Thimur och riddaren Livani, när de smider planer för att avsätta Nicéfor. Allteftersom stämningen blir allt mer laddad framträder Andrónica som en avgörande gestalt som utmanar kejsarens auktoritet, ivrigt försvarar folket och påtalar Nicéfors brister. Dynamiken mellan gestalterna antyder en konflikt under uppsegling, där personliga oförrätter flätas samman med den större kampen för frihet och rättvisa, och bereder vägen för de dramatiska händelser som med säkerhet kommer att utspela sig under pjäsens gång.