”Äktenskap i Montserrat eller På jakt efter den försvunna: En färd i två akter och …” av Conrad Roure är en katalansk komedi skriven i slutet av 1800-talet. Den utspelar sig under en livlig utflykt till klostret i Montserrat och kretsar kring två omaka nygifta par – Bonifaci med den unga Cándida och den unge Martí med den äldre Pona – samt Miquel, en bonde som oroligt letar efter sin hustru Roseta. Tonen är musikalisk och lekfull, med körsånger, danser och mild satir över utflyktsresenärer och småtjänstemän, medan svartsjuka och flirt skapar komiska konflikter. Pjäsen börjar i en trång järnvägsvagn på väg mot Montserrat, där resenärerna sjunger och skämtar, och där vi möter paren, den muntra Narcís och Miquel, som medger att han har ”tappat bort” Roseta. Vid klostret ordnas logi sida vid sida, Ponas svartsjuka blossar upp, och i månskenet vid eremitaget Apòstols står ett fumligt kommunalråd från Bruch för den komiska lättnaden innan alla dansar sardana. I restaurangscenerna skålar utflyktsresenärerna i lokalt vin medan en fotograf bekymrar sig över iscensättningen av ett grupporträtt; Cándida dansar en vals, Pona retar Martí, och Miquel förstör en bild genom att ropa ”Roseta!” medan han fortsätter sitt sökande. På stigarna till Cova och mot Sant Jeroni sjunger en kör av sjömän i ett panoramiskt mellanspel, och Narcís kommer slutligen med lugnande nyheter till Miquel genom ett meddelande från en handelsman: Roseta mår bra. Samtidigt förbereder sig sällskapet för att fortsätta utflykten – några på åsnor, andra till fots.