The Promised Land” av Mary Antin är en självbiografi skriven i början av 1900-talet. Verket utforskar författarens upplevelser under barndomen som judisk flicka i de österländska bosättningarna innan hennes invandring till Amerika. Den skildrar på ett konstfullt sätt hennes barndom i Polotzk, utmaningarna med att tillhöra en marginaliserad gemenskap samt kontrasten mellan hennes uppväxtmiljö och den större världen. I början av boken introducerar Antin sina barndomsminnen, som kännetecknas av dikotomin mellan sitt hem i Polotzk och det avlägsna Ryssland. Hon reflekterar över sin tidiga förståelse av världen – inklusive de glädjor och rädslor som hörde till hennes judiska identitet. Genom levande anekdoter illustrerar hon komplexiteten i att leva i en samhälle som stöter bort hennes gemenskap, liksom värmen och motståndskraften i hennes familjeliv inom de begränsningar som rådde där. Inledningen sätter vackert tonen för en utforskning av identitet, tillhörighet och strävan efter frihet – teman som återkommer genom hela hennes berättelse.
Wikipediasida om denna bok: en.wikipedia.org/wiki/The_Promised_Land_(autobiography))