Histoire de la magie” av Éliphas Lévi är en historisk skildring som skrevs i mitten av 1800-talet. Boken utforskar den komplexa och mångfacetterade naturen hos magi och undersöker dess rötter samt utveckling genom tiderna – från forntida praktiker till moderna tolkningar. Lévi ger en omfattande beskrivning av magi som både vetenskap och konst, och placerar den i ett bredare sammanhang av mänsklig andlighet och förståelse. Bokens inledning fungerar som en introduktion till Lévis undersökningar av magi, där han ifrågasätter vanliga missuppfattningar som förväxlar magi med enbart bedrägerier eller superstitioner. Han hävdar att sann magi är en djupgående vetenskap, starkt förankrad i ett filosofiskt och religiöst ramverk, och som har koppling till det gudomliga. Lévi menar att förståelsen av magi kräver öppenhet och seriösitet – han syftar till att avslöja sanningarna bakom magiska praktiker samtidigt som han bekräftar betydelsen av tro och förnuft i strävan efter kunskap. Detta lägger grunden för en djupare undersökning av magins historiska praktiker samt dess relation till olika kulturer och religioner.