”Jeremias: Ett dramatiskt verk i nio bilder” av Stefan Zweig är ett dramatiskt verk skrivet i början av 1900-talet. Pjäsen kretsar kring den bibliska gestalten Jeremia och utforskar teman som profetia, konflikt samt kampen för identitet och tro under tumultartade omständigheter. Genom sitt fokus på Jeremia och hans samspel med andra gestalter tränger verket in i de känslomässiga och moraliska dilemman som en individ ställs inför mot bakgrund av Jerusalems förestående undergång. I pjäsens början introduceras Jeremia på taket till sitt hem, där han upplever en skräckinjagande syn som förebådar Jerusalems förstörelse. Han överväldigas av en känsla av brådska och fasa och anar en annalkande katastrof som människorna omkring honom avfärdar. Medan han brottas med sin profetiska kallelse avbryts han av sin bekymrade mor, som uppmanar honom att koncentrera sig på att bygga ett liv och fullgöra sina plikter som präst. Deras samtal blottlägger både Jeremias inre vånda och de samhälleliga påfrestningarna i hans tid och banar väg för konflikten mellan hans profetiska uppdrag och omgivningens förväntningar. Denna fängslande inledning etablerar den dramatiska intensitet och det känslomässiga djup som kännetecknar den berättelse som sedan utvecklas.
Wikipedia-sida om denna bok: en.wikipedia.org/wiki/Jeremiah_(play))