”La Principessa Belgiojoso” av Raffaello Barbiera är en historisk skildring skriven i början av 1900-talet. Texten utforskar Cristina Belgiojosos liv, en framstående gestalt inom den italienska romantiska rörelsen och en betydande anhängare av Italiens enande, och redogör utförligt för hennes tidiga år och den historiska kontext som omgav hennes liv. Berättelsen blottlägger hennes band till adliga familjer, hennes äktenskap med Emilio Belgiojoso och hennes livfulla engagemang i revolutionära aktiviteter mot det österrikiska herraväldet i Italien. Bokens inledning lägger grunden för skildringen av Cristina Belgiojosos liv, med början i hennes födelse i den adliga familjen Trivulzio i Milano år 1808. Den målar upp ett levande porträtt av det politiska och sociala landskapet i det tidiga 1800-talets Italien, med gestalter som hennes föräldrar och den ansedda familjen Visconti d’Aragona. Berättelsen väver omsorgsfullt samman teman som revolution och personlig kamp och visar hur hennes uppväxt i en aristokratisk miljö kom att flätas samman med den framväxande känslan för italiensk nationalism och reformer. När Cristina mognar belyser hennes erfarenheter – både familjemässiga och samhälleliga – hennes identitet och öde som förkämpe för demokratiska ideal i en tid präglad av oro.