”Människans utveckling” av Ernst Haeckel är en populärvetenskaplig studie skriven i slutet av 1800-talet. Boken utforskar människans utveckling och ursprung ur embryologins (ontogenesens) och evolutionsbiologins (fylogenesens) perspektiv. Den fungerar som en introduktion till Haeckels teorier och insikter om människans evolution och har bidragit betydligt till biologi- och antropologifälten. I detta omfattande verk fördjupar sig Haeckel i människans utvecklingsstadier, med början i embryonalbildningen, och följer den evolutionära historien som förenar människan med andra arter. Han behandlar mänsklighetens anatomiska, fysiologiska och evolutionära aspekter genom att jämföra mänskliga embryon med embryon från andra varelser och visar de likheter och skillnader som belyser tanken på ett gemensamt ursprung. Boken innehåller rikligt med illustrationer och syftar till att göra komplexa idéer mer lättillgängliga för allmänheten, vilket i slutändan främjar en bättre förståelse av människans ursprung och de evolutionära processer som har format det.