Indien: Vad kan det lära oss?” av F. Max Müller är ett vetenskapligt verk som består av en serie föreläsningar hållna vid Universitetet i Cambridge och troligen skrivna i slutet av 1800-talet. Texten undersöker relevansen och betydelsen av Indiens forntida litteratur, kultur och visdom och antyder att det finns värdefulla lärdomar att dra från denna civilisation. Müller tar även upp missuppfattningar kring Indiens intellektuella bidrag samt fördomarna som invånarna i brittisk Indien stod inför. Verkets inledning lägger grunden för en djupgående undersökning av vad Indien och dess forntida sanskritlitteratur kan erbjuda den samtida västerländska samhället. Müller uttrycker sina tvivel om huruvida hans föreläsningar är till nytta för de som förbereder sig för tjänstgöring i den indiska offentliga myndigheten och betonar vikten av att väcka ett äkta intresse för Indien samt en djupare förståelse för dess kultur. Han motsätter sig den snäva synvinkeln som anser att Indiens omfattande kulturella och intellektuella resurser inte är värdiga studier och föreslår att engagemang med Indiens arv kan berika de som tjänstgör där, vilket främjar en djup känsla av samhörighet och respekt.