”William Blake: En kritisk essä” av Algernon Charles Swinburne är en litteraturkritik skriven i slutet av 1800-talet. Boken utgör en omfattande granskning av den visionäre poeten och konstnären William Blakes liv och verk och lyfter fram hans unika bidrag till konst och litteratur. Författaren bygger på Blakes mindre kända teckningar och dikter för att belysa djupet i hans geni och de utmaningar han mötte när han under sin livstid försökte vinna erkännande. I essäns inledning presenteras Blakes liv och eftermäle, med betoning på hans kamp mot konventionella föreställningar om konst och poesi. Swinburne tecknar en levande bild av Blake som en passionerad och okonventionell gestalt vars idéer ofta låg före sin tid. Han reflekterar över Blakes djupa och ibland kaotiska andlighet, hans revolutionerande konstnärliga uttryck och de komplexa relationer han hade till andra konstnärer och kritiker i sin samtid. Framställningen banar väg för en djupare utforskning av Blakes lyriska och profetiska skrifter och antyder att hans verk rymmer betydligt mer än vad en ytlig tolkning kanske låter ana.