”L'umorismo” av Luigi Pirandello är en filosofisk essä skriven i början av 1900-talet. Texten fördjupar sig i begreppet humor, utvecklar dess nyanser och undersöker hur det har uppfattats på olika sätt över tid och i olika kulturer. Genom ett kritiskt perspektiv behandlar författaren historiska tolkningar och definitioner av humor och presenterar en analys av dess komplexa förhållande till ironi och samhälleliga föreställningar. Inledningen till ”L'umorismo” introducerar läsaren till den intrikata etymologin och de föränderliga betydelserna hos termen humor, där Pirandello hänvisar till olika litterära gestalter och filosofer, såsom Alessandro D’Ancona, för att belysa humorns historiska sammanhang i litteraturen. Han diskuterar de omdanande effekterna av kulturella perspektiv på humor och betonar skillnaden mellan ytliga uppfattningar och djupare filosofiska förståelser. Genom hela denna inledande del lägger Pirandello grunden för en djupare undersökning av vad som utgör verklig humor, dess väsen och dess samhälleliga roll, och antyder därmed en eftertänksam analys som uppmanar läsarna att ompröva sina egna tolkningar av humor.