Principia Mathematica (ofta förkortat PM) är ett verk i tre volymer om matematikens grunder, skrivet av matematikfilosoferna Alfred North Whitehead och Bertrand Russell och publicerat 1910, 1912 och 1913. Åren 1925–1927 utkom det i en andra upplaga med en viktig inledning till den andra upplagan, en bilaga A (som ersatte ✱9) samt de nya bilagorna B och C. PM var tänkt som en fortsättning på Russells The Principles of Mathematics från 1903, men som PM konstaterar visade sig detta av praktiska och filosofiska skäl vara ett ogenomförbart förslag: ”Det föreliggande verket var ursprungligen avsett av oss att ingå i en andra volym av Principles of Mathematics ... Men allteftersom vi gick framåt blev det allt tydligare att ämnet är mycket större än vi hade förmodat; dessutom har vi nu, i fråga om många grundläggande frågor som hade lämnats oklara och tvivelaktiga i det tidigare verket, nått fram till vad vi anser vara tillfredsställande lösningar.” PM hade enligt sin inledning tre syften: att i största möjliga utsträckning analysera den matematiska logikens idéer och metoder och minimera antalet primitiva begrepp, axiom och slutledningsregler; att exakt uttrycka matematiska propositioner i symbolisk logik med den mest ändamålsenliga notation som en sådan exakthet tillåter; samt att lösa de paradoxer som plågade logiken och mängdläran vid 1900-talets början, såsom Russells paradox. Detta tredje syfte motiverade införandet av typteorin i PM. Typteorin inför grammatiska begränsningar för formler som utesluter obegränsad comprehension av klasser, egenskaper och funktioner. Följden blir att formler som skulle möjliggöra comprehension av objekt som Russells mängd visar sig vara felbildade: de bryter mot de grammatiska begränsningarna i PM:s system. PM väckte intresse för den symboliska logiken och förde ämnet framåt genom att popularisera det och visa dess kraft. The Modern Library placerade PM på 23:e plats i sin lista över 1900-talets 100 främsta engelskspråkiga fackböcker. (Denna sammanfattning är hämtad från Wikipedia.)
Länkar till Wikipedia: