”An Essay on the Foundations of Geometry” av Bertrand Russell är ett vetenskapligt verk som utforskar geometrins filosofiska och logiska grundvalar och skrevs i slutet av 1800-talet. Boken behandlar historiska perspektiv på geometriska principer, med särskilt fokus på icke-euklidiska geometrier och konsekvenserna av olika axiom. Den tar upp de kunskapsteoretiska frågor som omger den geometriska kunskapens natur och de nödvändiga villkoren för rumsligt tänkande. Inledning till essän beskriver strukturen och syftet med Russells undersökning av geometrin. Den klargör skillnaden mellan a priori-kunskap och subjektiv erfarenhet och framhäver inflytandet från betydelsefulla filosofer som Kant på diskussionen om geometrins grundvalar. Russell etablerar en ram för att utforska geometrins historiska utveckling, särskilt framväxten av metageometri och icke-euklidiska system, samtidigt som han förbereder en detaljerad granskning av de grundläggande axiom som styr det geometriska tänkandet samt förhållandet mellan geometri och logik. Denna inledning förbereder läsaren för en kritisk analys av tidigare filosofiska teorier och lägger grunden för Russells egna bidrag till området.