„Primitive Love and Love-Stories“ av Henry T. Finck är ett akademiskt verk skrivet i slutet av 1800-talet. Denna publikation gräver djupare in i begreppen kärlek, särskilt ur antropologisk och evolutionär perspektiv, och undersöker karaktären hos kärlek i olika kulturer – framför allt i primitiva samhällen. Syftet med boken är att utforska hur känslor relaterade till kärlek har förändrats över tid och att hävda att romantisk kärlek, så som den förstås i en modern kontext, har utvecklats och inte är en uråldrig eller allmänt förekommande känsla. I början av boken introducerar Finck idén att kärlek är ett konstrukt som har utvecklats genom tiderna, under inflytande av kulturella och historiska förhållanden. Han reflekterar över sitt tidigare arbete och svarar på kritiker som har avvisat hans påståenden. Han ligger sedan grunden för en detaljerad utforskning av kärleken och antyder att även om romantisk kärlek vördas i moderna samhällen, så är den ofta frånvarande eller underutvecklad i primitiva kulturer. De inledande kapitlen belyser hans önskan att presentera en opartisk analys, baserad på en mängd antropologiska resurser, och visar att karaktären hos kärlek är komplex och mångfacettad – och att den påverkas av samhällsnormer och evolutionära processer.