„Skapelsen av Eva och andra berättelser“ eftersom Josep Carner är en samling noveller skrivna i början av 1900-talet. Berättelserna utforskar teman som mänsklig upplevelse, komplexa känslor, samhällsnormer och de subtiliteter som finns i vardagen, med Catalonien som bakgrunn. Novellerna har en rik och lyrisk stil där humor blandas med gripande observationer; de fokuserar ofta på karaktärer som står inför livets märkliga aspekter och milstolpar. I inledningen till samlingen lanseras huvudpersonen, Quiquet, en ung pojke som är uppslukad av den idylliska scenen i rektorns trädgård medan han funderar över religiösa läror om skapelsen av Adam och Eva. Quiquet gräper med begreppen kring kvinnans skapelse, vilket väcker en ny uppmärksamhet för sin egen identitet och nyfikenhet om livet. När han vandrar genom barnets oskyldighet börjar en rad känslor – inklusive nyfikenhet, pinsamhet och en första känsla av mognad – utvecklas. Denna inledning lägger grunden för att utforska teman som tillväxt och komplexiteten i mänskliga relationer, vilket är ett kännetecken för Carners berättarskap.