Un viaje de novios” av Emilia Pardo Bazán är en roman skriven i början av 1900-talet. Berättelsen handlar om Lucía, en ung brúð, som ger sig på äktenskapliga resan tillsammans med sin make, Aurelio Miranda. Genom deras resor utforskas teman som social klass, kärlek och relationerna inom äktenskapet, sett mot bakgrunden av ett förändrande samhälle. I början av romanen reflekterar författaren över sina egna upplevelser och tankar kring att skriva reseberättelser, men bestämmer sig istället för att väva dessa idéer in i en berättelse. Inledningsscenen introducerar Lucías bröllop och belyser skillnaden i deras sociala bakgrunder. När paret ger sig på resan från León setta de känslomässiga farväl och olika reaktionerna från familjerna och vänner tonen för Lucías nya liv framför sig. Samtal mellan karaktärerna avslöjar nyanser av deras personligheter och önskemål, vilket tyder på komplexiteten i deras relationer samt de samhällsliga förväntningar de står inför.