„Old-Time Makers of Medicine“ av James J. Walsh är en historisk skrift skriven i början av 1900-talet. Verket undersöker utvecklingen inom medicinsk vetenskap under medeltiden och ifrågasätter uppfattningen att denna period var utan betydande medicinska framsteg. Boken belyser bidragen från olika läkare och medicinska forskare med kristna, judiska och arabiska bakgrunder, och visar hur de bevarade och byggde vidare på den forntida grekiska medicinska kunskapen. I inledningen framhäver Walsh sin avsikt att förändra vanliga uppfattningar om medeltidslækning, som ofta betraktas som stillastående och primitiv. Han betonar att medeltiden var rik på framstående medicinska personligheter som gjorde betydande framsteg i förståelsen och praktiken av läkning – trots utmaningar som fallandet av Romerska riket och samhällsförändringar. Walsh antyder också ett övergripande tema om återupptäckt och förlorad kunskap, och menar att många medicinska framsteg bara glömdes för att senare återuppfattas på nytt – vilket lägger grunden för de kapitler som kommer att beskriva prestationerna hos viktiga historiska medicinska personligheter från denna tid.