”Eugenik och andra onda ting” av G. K. Chesterton är en kritisk essä skriven i början av 1900-talet. Boken behandlar den eugeniska rörelsen, dess filosofiska konsekvenser och de faror den innebär för individens frihet, moralen och samhällsstrukturen. Chestertons argumenterande stil avslöjar hans orubbliga motstånd mot eugenik, som han framställer som en missriktad och potentiellt tyrannisk ideologi. I början av boken lägger Chesterton grunden genom att behandla eugenikens historiska sammanhang och popularitet under hans tid. Han betonar nödvändigheten av att ifrågasätta och göra motstånd mot rörelsen innan den förverkligas fullt ut och drar paralleller till tidigare tyrannier och samhällstendenser som sprungit ur liknande ideologier. Han kritiserar eugenikens moraliska grundvalar och föreställningen att människor kan styras vetenskapligt som boskap och argumenterar i stället för individens inneboende värde, oavsett ärftliga egenskaper. Genom denna undersökning varnar han för konsekvenserna av att låta vetenskaplig auktoritet diktera samhällsordningen och uppmanar till medvetenhet om de etiska följder som är förbundna med idén att ”förbättra” mänskligheten.