”Discours par Maximilien Robespierre — 5 Fevrier 1791-11 Janvier 1792” av Robespierre är en samling politiska tal skrivna i slutet av 1700-talet. Verket omfattar flera tal som hölls av Robespierre, en inflytelserik gestalt under den franska revolutionen, och behandlar centrala teman som medborgerliga rättigheter, rättsväsendet och pressfriheten. Boken är en viktig historisk skildring som fångar Robespierres brinnande försvar för rättvisa och medborgerliga friheter och speglar den turbulenta anda som präglade en nation på jakt efter demokrati och jämlikhet. I inledningen till denna samling presenteras Robespierres motstånd mot befintliga förslag om omorganisering av juryerna och rättsväsendet. Han kritiserar de föreslagna systemen som bristfälliga och potentiellt orättvisa och argumenterar för behovet av medborgarjuryer som är rättvisa och representativa. Han betonar vikten av ett genuint medborgerligt deltagande i rättsliga frågor och framställer sig själv som en vaksam försvarare av folkets rättigheter. Robespierre varnar för farorna med centraliserad domsmakt och uttrycker sin övertygelse om att rättsväsendet bör återspegla de värden av frihet och rättvisa som är inneboende i den revolutionära andan. Detta inledande tal lägger grunden för hans fortsatta argumentation och blottlägger hans syn på de grundläggande principer som bör styra rättvisan i ett fritt samhälle.