“The Law of Psychic Phenomena” av Thomson Jay Hudson är ett vetenskapligt verk som skrevs i slutet av 1800-talet. Boken försöker formulera en heltäckande arbetshypotes för att analysera och klassificera olika psykiska fenomen, däribland hypnotism, spiritism och psykoterapi. Hudson strävar efter att överbrygga luckorna inom den psykologiska vetenskapen genom att föreslå att många till synes olikartade psykiska manifestationer är förbundna genom en allmän princip som kan förstås och studeras systematiskt. Inledningen till verket lägger grunden för detta ambitiösa projekt genom att framhålla nödvändigheten av en förenande hypotes inom psykologin, liknande dem som finns inom andra vetenskapliga områden som fysik och kemi. Hudson hävdar att psykologiska fenomen förblir kaotiska och oförstådda utan ett sådant ramverk. Han introducerar snabbt begreppet dualitet i människans mentala processer och postulerar existensen av ett ”objektivt medvetande” som samspelar med den fysiska världen genom sinnena, samt ett ”subjektivt medvetande” som verkar utanför dessa begränsningar, särskilt i hypnotiska tillstånd. Denna dualitet är central för att förstå bokens djupare utforskning av hur människans medvetande navigerar bland och begriper psykiska fenomen.