Observations upon the Prophecies of Daniel, and the Apocalypse of St. John” av Sir Isaac Newton är en teologisk analys skriven i början av 1700-talet. Verket gräver djupet in i profetiska texterna i Boken Daniel och Boken Opferingarna och undersöker deras historiska sammanhang och betydelse inom kristendomen. Newton syftar till att förtydliga visionerna, symbolerna och den profetiska språkbruket som finns i dessa böcker, med målet att ge en djupare förståelse av deras implikationer för framtiden. I inledningen till publikationen introducerar Newton vikten av de profetiska skrifterna, ger detaljer om den historiska bakgrunden till Gamla testamentet och diskuterar hur de profetiska budskapen hänger samman med den politiska och andliga situationen vid sin tid. Han tar även upp de som sammanställde bibliska texter samt betydelsen av lagen som upptäcktes under konung Josiás regeringstid, och betonar kontinuiteten i Guds förbund med sitt folk trots deras överträdelser. Det inledande delen lägger grunden för en utforskning av viktiga händelser och profetier, och belyser den tolkande ramverk som Newton kommer att använda genom hela texten.