Principerna i engelsk versifiering” av Paull F. Baum är en vetenskaplig behandling av studiet av engelsk versifiering och dess rytmiska egenskaper, troligen skriven i början av 1900-talet. Boken fördjupar sig i mekanikerna bakom versifiering och utforskar både konsten och vetenskapen kring rytm i poesi. Den diskuterar olika aspekter av rytm, inklusive dess olika former – tidsmässiga, rumsliga samt samspelet mellan ljud och mening – som formar den poetiska uttrycket. Boken inleds med en genomgång av de historiska utmaningarna vid förståelsen av engelsk versifiering, särskilt klassisk prosodins inflytande, vilket har lett till missuppfattningar och alltför rigida strukturer vid analysen av vers. Baum betonar den komplexitet som rytm innebär och menar att det inte kan reduceras till enkla regler utan att man förlorar poetisk uttrycks essensen. Han beskriver hur rytm återfinns i hela naturen och hur det manifesteras i språket, vilket i slutändan lägger grunden för en djupare utforskning av de element som utgör versifiering – inklusive rytm, metrum samt samspelet mellan ljudegenskaper i engelsk poesi. Tonen i texten är analytisk och reflektiv, och syftet är att ge läsarna en ram för att mer effektivt uppskatta och kritisera engelsk versifiering.