„Georgicon“ av Vergilius är ett dikt som troligen publicerades år 29 f.Kr. Verket skildrar jordbruket inte som något fridfullt och idylliskt fenomen, utan som människans kamp mot en fientlig naturvärld. Dikten är uppdelad i fyra böcker och behandlar odlning av grödor, vinodling, djurhald och bionäring. Genom tekniska instruktioner samt mytologiska berättelser – bland annat historierna om Aristaeus och Orpheus – utforskar Vergilius spänningar mellan mänsklig arbetsinsats och natures kraft, gyllene tider och nutida verkligheter, landsbygds dygd och urbansk korruption. Han förenar didaktiskt innehåll med episk dramatik i sitt verk.