”La Montanara” av Anton Giulio Barrili är en roman skriven under slutet av 1800-talet. Boken utspelar sig mot bakgrund av politiska intriger och familjeplikt och kretsar kring den unge greven Gino Malatesti, som förvisas på grund av sina liberala övertygelser och handlingar som trotsar sin tids auktoritära normer. Berättelsen utspelar sig i ett rikt skildrat italienskt landskap och fångar konflikten mellan den traditionella aristokratin och framväxande revolutionära strömningar. Romanens inledning presenterar greven Gino Malatesti, som får ett brev från polisdirektören med beskedet att han förvisas till Querciola som straff för sitt skandalösa beteende, nämligen sina liberala kontakter och politiska utbrott. Kapitlet går in på Ginos bakgrund och den ansträngda relationen till hans far, greve Jacopo, och skildrar den ideologiska generationsklyftan. När han påbörjar sin resa begrundar Gino följderna av sin förvisning och finner sig slutligen mitt i Apenninernas skönhet och Guerri-familjens gästfrihet, vars liv är sammanflätade med det naturlandskap han nu måste färdas genom. De rika detaljerna och dynamiken mellan gestalterna lägger grunden för en berättelse som väver samman personlig ambition med en nations kollektiva längtan på randen till förändring.