”Our Knowledge of the External World as a Field for Scientific Method in Philosophy” av Bertrand Russell är en filosofisk avhandling skriven i början av 1900-talet. Verket undersöker den logisk-analytiska metodens begränsningar och möjligheter inom filosofin, med målet att förankra filosofiskt undersökande i vetenskapliga principer och objektiv kunskap. Russells centrala fokus ligger på relationen mellan sinnesdata och begreppen inom matematisk fysik. Textens inledning presenterar bakgrunden till Russells föreläsningar, där han söker fastställa betydelsen av en rigorös vetenskaplig metod i filosofiskt arbete. Han utvärderar de historiska anspråk som filosofer har framfört om verklighetens och kunskapens natur och kritiserar dem för deras ofta överdrivna ambitioner och otillräckliga resultat. Genom detta framhäver han behovet av att filosofin utvecklas i takt med den vetenskapliga förståelsens framsteg och använder logik och analys för att ta itu med komplexa problem som tidigare ansågs olösliga.