”Napoleon: En novell” av Carl Sternheim är en novell skriven under början av 1900-talet. Verket utforskar livet och ambitionerna hos en person vid namn Napoleon, som inte är den berömde franske generalen utan i stället en kock och restaurangägare i Paris. Novellen behandlar teman som identitet, ambition och tidens gastronomiska kultur och skildrar huvudpersonens resa genom samhällets kulinariska och sociala landskap. Berättelsen följer Napoleon från hans barndom i Waterloo till hans uppgång som den hyllade ägaren av en restaurang vid namn ”Chapon fin” i Paris. När han navigerar genom olika relationer, däribland en kärleksaffär med dansösen Valentine, blir han alltmer desillusionerad av rikedomens och den sociala statusens ytliga natur. Efter att slutligen ha uppnått berömmelse och framgång i restaurangvärldens hårda konkurrens drabbas han av en förödande förlust när Valentine avrättas under våldsamheterna i Pariskommunen. Denna tragedi driver honom till en djup självrannsakan kring livet, döden och människans villkor och leder honom in i ett tillstånd av sorg och reflektion över det förflutna. Till slut finner han tröst i naturen och livets enkelhet, vilket antyder en djupgående förvandling grundad i lidande och tidens gång.