"Fábulas" av Félix María Samaniego är en samling moraliserande fabler skrivna i slutet av 1700-talet. Verket består av olika berättelser där djur används för att förmedla lärdomar om mänskligt beteende och etik, i likhet med Aisopos fabler. Samaniego, som ofta kallas den spanske La Fontaine, ville göra moraliska lärdomar tillgängliga för barn och elever och samtidigt berika deras förståelse av språk och litteratur. Inledningen till "Fábulas" presenterar syftet med Samaniegos skrivande och hans avsikt att skapa en samling som skulle tillgodose pedagogiska behov. Han framhåller fablernas popularitet bland unga elever och påpekar att dessa berättelser ofta återges av barn utan att de till fullo förstår dem. Denna inledning betonar också behovet av åtföljande kommentarer och ordlistor för att hjälpa både elever och lärare att förstå de klassiska hänvisningar som finns inbäddade i fablerna. Samaniego lägger därmed grunden för en samling som inte bara är underhållande utan också pedagogiskt värdefull, eftersom han betonar tydlighet och lättförståelighet för unga läsare.