Vedanta-Sutras med kommentaren av Sankaracarya”, översatt av George Thibaut, är en filosofisk text som skrevs i slutet av 1800-talet. Denna verksamhet består av en sammanställning av de vedantiska lärdomarna, åtföljd av den auktoritativa kommentaren från Sankaracarya, en central figur inom indisk filosofi. Texten behandlar grundläggande begrepp angående verklighetens natur, Brahman och självet, och ger en djupgående undersökning av förhållandet mellan enskilda själar och det absoluta. I inledningen belyses betydelsen av olika brahmaniska verk som är nödvändiga för att förstå Vedorna, särskilt systemen Mimamsa – i synnerhet Purva- och Uttara-Mimamsa – som systematiserar det vediska kunskapen. Detta lägger grunden för en diskussion om hur Vedanta-Sutras ger en sammanhängande tolkning av upanishaderna, vilka utforskar djupgående filosofiska lärdomar relaterade till Brahman. Introduktionen betonar nödvändigheten av kommentarer för att förstå dessa texter och antyder den djupgående och komplexa naturn hos Sankaracaryas filosofiska diskurs, vilken kommer att utvecklas i de följande kapitlen.