"Told in the Coffee House: Turkish Tales" av Cyrus Adler och Allan Ramsay är en samling turkiska folksagor skrivna i slutet av 1800-talet. Denna samling bygger på de muntliga berättartraditioner som var vanliga på Konstantinopels kaffehus och presenterar olika berättelser som speglar det turkiska folkets kultur, visdom och humor. Sagorna innehåller en rad olika gestalter, däribland kloka gamla män, listiga bönder och humoristiska hodjor, som genom sina äventyr ger inblick i moraliska lärdomar och samhällsnormer. I början av boken introducerar förordet berättandets kulturella betydelse på kaffehusen, där diskussioner ofta ledde till berättelser präglade av en blandning av lekfullhet och djup visdom. Den första berättelsen handlar om en vördnadsvärd hodja som, efter att ha undervisat sina elever om välgörenhet, beslutar att skänka bort sina besparingar i tron på gudomlig belöning. Men när hungern sätter in efter hans givmildhet hamnar han i en komisk knipa med en skräckinjagande fakirdervisch. Denna inledning illustrerar inte bara temana tro och dårskap, utan sätter också tonen för de slagfärdiga och tankeväckande berättelser som följer, där humor blandas med livslärdomar som är kännetecknande för det traditionella turkiska berättandet.