”Vid amîrens hov: En berättelse” av John Alfred Gray är en historisk skildring skriven i slutet av 1800-talet. Berättelsen redogör för författarens personliga erfarenheter och iakttagelser när han reser till Kabul för att tjänstgöra under Afghanistans amîr, under en tid av betydande förändringar i regionen. Boken utforskar sannolikt det afghanska samhällets dynamik, författarens möten med centrala personer samt skillnaderna mellan europeiska och afghanska kulturer. Berättelsens början introducerar läsaren till Greys resa från Peshawur till Kabul, tillsammans med ingenjörskollegor som är på väg för att tjänstgöra under amîren. Han beskriver Afghanistans förrädiska rykte och betonar de faror som är förknippade med de lokala stammarna, särskilt pashtunerna. Gray skildrar sina förberedelser, däribland hur han tar på sig en afghansk turban, samt de utmaningar han möter under färden genom det natursköna men farofyllda Khyberpasset. De tidiga kapitlen etablerar både Afghanistans historiska sammanhang vid denna tid och författarens bävan, samtidigt som de målar upp en levande bild av landskapet och dess invånare och banar väg för en vidare utforskning av livet vid amîrens hov.