The Critique of Practical Reason
„Kritiken av praktiska förnuftet“ av Immanuel Kant är ett filosofiskt verk publicerat 1788. Som den andra av Kants tre kritiker undersöker verket hur rent förnuft kan motiva moraliskt agerande oberoende av sinnesupplevelser. Verket fastställer principer för morald, granskar begreppet om det högsta goda och introducerar de berömda postulaterna om Guds existens och själarnas odödlighet. Byggande på sina tidigare verk utvecklar Kant etiken inom sin bredare kritiska filosofi och undersöker hur endast förnuft bestämmer viljan.
Wikipediasida om denna bok: en.wikipedia.org/wiki/Critique_of_Practical_Reason