Utbildningen av en vild man” efters Jean Marc Gaspard Itard är en vetenskaplig publikation skriven i början av 1800-talet. Verket diskuterar utbildningen och utvecklingen av en pojke som kallades “Sauvage de l’Aveyron”, som upptäcktes levande i isolering i skogen. Det utforskar teman som mänsklig utveckling, effekterna av isolering samt möjligheterna till utbildning och civilisering hos individer som har vuxit upp utan samhällssamverkan. I inledningen ger Itard en introduktion till pojkens bakgrunn och betonar hur han lättsas och saknade sociala färdigheter samt intellekt på grund av sina år i isolering. Berättelsen beskriver hur han fångades av jägare och fördes till olika institutioner, där han visade stark motstånd mot mänsklig kontakt och föredrog sitt tidigare vilda livsstil. Itard uttrycker sin fast beslutsamhet att förstå och möjligen utbilda denna pojke och skildrar de inledande utmaningarna samt sina observationer av barnets fysiska och mentala tillstånd. Inledningen lägger grunden för en detaljerad genomgång av de metoder och resultaten som Itard hoppades uppnå genom sina utbildningsinsatser, vilket reflekterar över de bredare implikationerna för förståelsen av mänsklig utveckling.