Gudomliga komedin, Longfellows översättning, Helvetet” av Dante Alighieri är en episk dikt skriven på 1300-talet. Detta verk är en komplex allegorisk berättelse som utforskar teman som synd, frälsning och själens strävan efter gudomlig rättvisa. Huvudpersonen, Dante själv, ger sig ut på en farlig resa genom Helvetets världar, guidad av den romerske poeten Vergilius. I början av Inferno hittar Dante sig vilse i en mörk skog – en symbol för förvirring och insikten om sin egen syndighet. När han försöker klättra upp en berg som representerar frälsning hindras han av tre vilda djur, var och ett symboliserande olika synder. I sin förtvivlan möter Dante Vergilius, som erbjuder sig att guida honom genom Helvetet och till slut till Paradiset – motiverad av Beatrices bön. Början skapar en ton av reflektion och rädsla samtidigt som den framhäver Dantes strävan efter upplysning och frälsning, vilket gör det till en fängslande inledning till hans djupgående utforskningar av moral och livet efter döden.