„Gudomliga komedinen, Longfellow’s översättning, Helvete“ av Dante Alighieri är en episk dikt skriven på 1300-talet. Verket är en kompleks allegorisk berättelse som utforskar teman som synd, frälsning och själens strävan efter gudomlig rättvisa. Huvudpersonen, Dante själv, ger sig ut på en farlig resa genom helvetets reiner, guidad av den romerske poeten Vergilius. I början av Inferno finner Dante sig vilse i en mörk skog – en symbol för förvirring och insikten om sin egen syndighet. När han försöker klättra upp en berg som representerar frälsning hindras han av tre vilda djur, var och ett symboliserande olika synder. I sina förtvivlan möter Dante Vergilius, som erbjuder sig att guida honom genom helvetet och till slut till paradiset – motiverad av bön från Beatrice, Dantes älskade. Inledningen skapar en stämning av reflektion och rädsla samtidigt som den framhäver Dantes önskan om upplysning och frälsning, vilket gör det till en fängslande början på hans djupgående utforskningar av moral och efterlivet.