”Trädgårdsmästaren” av Rabindranath Tagore är en diktsamling skriven i början av 1900-talet. Verket rymmer en väv av röster och känslor med teman som kärlek, längtan och naturens skönhet i centrum. Varje dikt introducerar gestalter, såsom en tjänare som längtar efter enklare glädjeämnen, samt reflektioner över kärlekens komplexitet, och målar upp ett levande landskap av mänskliga erfarenheter och begär. Samlingens inledande del presenterar en intim dialog mellan en tjänare och en drottning, där tjänaren uttrycker sin önskan att överge ett liv av krig och ära för att i stället sköta hennes blomsterträdgård. Hans längtan efter att få vara nära henne, ta hand om hennes omgivning och skänka henne glädje blir tydlig när han beskriver de enkla men meningsfulla uppgifter han skulle utföra. Drottningen uppfyller hans önskan och tillåter en förändring av rollerna, vilket symboliserar djupare teman som hängivenhet och samspelet mellan plikt och begär. Efter denna dialog reflekterar poeten över livet och det kreativa uttrycket och blottlägger en existentiell begrundan, invävd i ömma känslor och livfulla bilder.
Översättning av: Malini.