Walden” och “Om plikt att trotsa ondska lagar” av Henry David Thoreau är filosofiska essäer och social kritik skrivna i mitten av 1800-talet. Dessa verk speglar Thoreaus reflektioner över ett enkelt liv i naturliga miljöer, baserade på hans personliga upplevelser av att leva ensam i skogen nära Walden Pond. Thoreau betonar teman som självförsörjelse, kritik av materialism och vikten av individuellt samvete samt civilt otillstånd inför orättvisa lagar. Inledningen till “Walden” berättar om Thoreaus två års ensamhet i en självbyggd hus vid Walden Pond, där han levde enkelt och utförde fysisk arbete. Han tar upp sin bybornas nyfikenhet kring hans livsstilsval och presenterar sina synpunkter på de samhällspressor som driver människor till ett “tyst desperation”. Genom levande bilder och filosofiska överväganden diskuterar Thoreau bördorna som är förknippade med arvad egendom och samhällsbehov, och hävdar att många människor lever ett liv utan att granska sina val. Han uppmanar till en omvärdering av vad som anses vara nödvändigt för ett meningsfullt liv och menar att sann lycka härrör från enkelhet, individuellt tänkande och en nära relation till naturen.